Älskade Mormor

Mormor har anlänt nu och med henne följer också världens godast bullar.
Jag skojar inte. Om man har varit hemmafru i hela sitt liv så vet man nog hur man bakar de godaste bullarna som finns. Så just nu ligger det fyra påsar i frysen och en i brödskrinet och jag är jättelycklig.
Det är kul att se mormor igen, det inger ett visst sorts lugn och man blir glad. Men däremot syns det nu att hon har börjat bli gammal och det skrämmer mig. Hon har börjat få silverstrån i det hår som alltid tidigare har varit mörkt, nästan svart. Hon börjar bli gammal, men hon är fortfarande samma gamla mormor. Bara några år äldre.
Hon är redan 72år gammal, och jag minns nästan när hon fyllde 60. Jag kan inte minnas för vi var nämligen inte med, men ändå så minns jag någonting. Det kan vara ett påtvingat minne, det kan vara något jag fått från att ha tittat igenom mormors fotoalbum tusentals gånger. Men jag minns någonting.
Och det skänker mig lycka.