Newly

Har ni saknat mig?
Jag har ju varit borta så länge...
Jag har saknat er i alla fall.
Nya bloggen är invigd nu, du kommer till den här.
Ha en bra kväll.

It's good night, not good bye.

Jag har börjat fundera på att bryta upp.
Det är inte lika kul att blogga längre. Det har snarare börjat kännas som ett tvång istället för någonting kul. Jag vet inte om det är bloggens fel, eller om det helt enkelt är så att jag inte har samma behov av att skriva av mig längre, att bearbeta, att dela med mig. Det får helt enkelt tiden visa. Men jag tänker i alla fall försöka igen.
Jag har trivts väldigt bra på societetstrasket, det har varit mitt andra hem, och mot slutet har jag fått fler att dela det med, men numer känns det inte lika intressant att skriva om sig själv längre. Jag skriver mer för att ni ska läsa än för att jag ska må bra. Jag älskar att blogga, men jag tror att det är dags att dra vidare nu. Jag har aldrig haft en blogg som varat så här länge, innan har de sträckt sig över max ett års tid, den här är snart uppe i två.
Jag tänker inte fira tvåårsdagen, utan jag säger farväl här och nu. Jag ska bilda en ny blogg, jag måste bara komma underfund med vilken adress denna ska ha. Societetstrasket är ju numer taget, aldrig mer användbart. Jag har ett nytt namn i tankarna, det ska bara bearbetas lite. Dessutom måste jag ändra mitt koncept. Jag älskar Societetstrasket, designen, texten, utformandet, enda problemet är att jag inte vill upprepa mig. Om man flyttar någonstans, är det ju för att börja om på nytt, inte för att hålla fast vid det gamla.

Jag vill att nu håller till godo, när den nya bloggen är uppe och igång kontaktar jag er. Tills dess, ha ett bra liv

Kramar Emem

Torsdag

Idag har varit en Emem-hatar-dag. Det är sådana dagar när hon har gestaltningar och liknande.
Idag var som sagt en sådan dag.
Det var jättestort, Janne hade bokat källarsalen på Saga, så där fick vi vara och spela upp, som på riktigt liksom! Vi hade fått olika premisser som vi skulle utgå ifrån när vi satte ihop våra manus, och min grupp hade "Jag skulle gärna vilja vara liten igen, men jag ångrar inte att jag växte upp". Det gick faktiskt riktigt bra, jag var nervös som bara den, och det var ju inte så kul, men bara det att man inte såg publiken gjorde allt så mycket enklare.
Det här var den andra föreställningen någonsin som jag tyckte var kul. Vad är det med mig? Vad håller jag på att förändras in till?

Nationella prov

Nationella prov.
Detta hemska fenomen, som man aldrig kommer undan under sin tid som elev.
Idag, Svenska delprov B, den skriftliga delen.
Jag trodde jag seriöst skulle dö.
Nej det gjorde jag väl inte, men överdramatisk är mitt mellannamn.
Jag frös, jag svettades, jag hade ont i magen, jag hade värk i hjärtat, och allt detta på grund av att jag skulle göra precis det som jag är bäst på.
Skriva.
Hallå! Wake up Emem!

Så nu sitter jag här, efter 120 min istället för 300, och är hur lugn som helst. Jag fryser i hela kroppen, men det är nog bara datasalens fel.

Vad jag skrev? En krönika om min hemska uppväxt.

Nej, inget särskillt... Städar bara... Det vanliga

Alla som känner mig vet att städning inte är min favoritsyssla, och att mitt rum aldrig är helt och hållet i ordning. Alltid ligger det någonting, någonstans.
Men mensvärk, huvudvärk och fortfarande feber kräver radikala tillvägagångssätt. Hela förra veckan spenderades med att titta på Grey's Anatomy, Heroes och Private Practice, men nu var avsnitten slut, och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. (Vet ni hur frustrerande det är att inse att man kommit ikapp USA i sina serier, och med andra ord kanske måste vänta flera DAGAR på nästa program? Nej, jag trodde inte det. Det är hemskt.)
Så mot bättre vetande rensade jag klart min garderob, som jag började rensa i fredags, och efter det tog jag tag i att städa och rensa mitt rum. Det höll värken i schack, och det hände ju någonting.
Inte bara är mitt rum nu RENT (inte dammsuget, det finns en gräns), utan jag har också rensat bort tonvis med papper och prylar. Mensvärk är den absolut bästa motivationen för att bli av med saker, jag lovar.
Det finns vissa saker jag kommer att sakna om två månader eller så och då inse att jag slängt för länge sedan, men det är en risk jag får ta.
Mitt rum är nu helt skinande rent.

Nästan^^

Influ'

Så hade man nog åkt på influensan.
Feber i drivor, huvudvärk ut ur öronen, och ont i kroppen att man helst bara vill, komma på ordet som jag har på tungan men som på grund av luddet i huvudet har svårt att ta sig fram. Jag vill skjuta rygg fast inåt liksom, för att det är den enda ställningen som inte gör ont.

Äh, vi återkommer en annan dag istället.

Min handledare ringde dessutom idag och frågade hur jag mådde, och om jag skulle kunna tänka mig att följa med till Vifolka på tordag och prata med nior.
Eh, nej jag tror inte det. Om jag aldrig behöver komma tillbaka dit skulle det vara super.

Autumn,

Veckor försvinner så fort.
Swoooosh så är plötsligt höstlovet borta. Mitt sista höstlov.
Sundsvall är en underbar stad, med det vackraste campus jag någonsin sett. Kärlekkärlek! Dagarna hos My innefattade stadsvandring, bio, universitetsfest, film, god mat, skratt, ABBA, fika och shopping. Resan dit innefattade dessutom 1,5h väntan i Stockholm eftersom tåget dit blev försenat, och detta resulterade i att jag missade min anknytning. Men då kom Kookie som en räddare i nöden hela vägen från Sundbyberg och väntade tillsammans med mig.
Sedan kom jag hem igen på tisdagen. En händelsefattig onsdag följdes av att en viss Malini fyllde 18år på torsdagen. Jag och Emme och Elle bjöd på överraskningsfika på Café M, där dessutom jag och Emme gjorde ett katastrofalt försök att gömma oss ibland kuddarna.
Den kvällen var det så dags för Bokklubbens första filmkväll, då vi såg Den Engelska Patienten. Johanna kunde tyvärr inte komma, men Jag och Emma och Alex kurade upp oss i soffan hemma hos A och tittade på den. Boken var en av de sämsta jag någonsin läst, men 2.5h filmtittande har faktiskt aldrig gått så fort någonsin. Filmen överträffade åtminstone mina förväntningar.
Nu ska vi antingen läsa Shakespeare's Så tuktas en Argbigga, och sedan se 10 orsaker att hata dig, som bygger på den, eller Flickan med pärlörhänge av Tracy Chevalier.
Mys Mys:)
Allhelgona firades uppe i Torsby, där de tände ljus för morfar i kyrkan både igår och idag. Idag hade vi sedan knytkalas hemma hos morfar med alla familjer representerade. Familjemiddagar är alltid... intressanta.

Dessutom så har nu den första snön fallit! Jag har det på kort, och det är vackert och ger mig julkänningar till tusen. December? Nehe, inte än...