Funderingar

Nyår är ett konstigt fenomen. Bara för att det är första januari imorgon, betyder inte det att ett helt nytt liv har börjat. Det är en ny dag, precis som alla andra dagar. Jag vill hellre fira nyår typ vårdaggämningen när allting går mot ljusare dagar. Eller varför inte fira varje ny månad? Det är ju ändå samma sak. Nyår har blivit så stort, när det egentligen inte är någonting att fira alls.
Jag ska fira den med god mat, gott sällskap och vid 12-slaget ska jag väl gå utanför dörren och betrakta raketer. Men det skulle jag lika gärna ha kunnat göra en annan dag.


Gott nytt år på er i alla fall.
Vi hörs 2008

Bald ist en Silvester

Julen var okej. Det är inte samma jul här uppe som det är hemma med bara farmor och farfar. Där är det ingen som man måste vänta på, och det är betydligt mycket förre folk.
Julafton gick mycket ut på att vänta.
Men det var mysigt ändå. Den 24 var vit i alla fall, så det var ju ett plus. Och jag fick underbara julklappar. En jättestor mugg, pengar, tre DVDfilmer (två var visserligen från "tomten", men det är ju enda sättet att veta att man får rätt grejer), Juli's hemgjorda ansiktscreme och läppbalsam, en mormor-klänning (alltså, en som mormor sytt), och sist (tror jag), men inte minst; jag och syster fick en resa till London och Mamma Mia! Jag blev överlyckliog, syster tyckte det var värsta presenten man kunde få.
Men på det hela taget, en lyckad julafton.

Nu är jag i Arvika hos Björn och Pernilla, och Viktoooooor:)
Det är inte fy skam det heller; spela Harry Potter wii, charma in sig hos Viktor, åka till Karlstad och gå på Ikea.

Snart är det dessutom nyår, det låter bra. Får bara hoppas att nästa år blir bättre än det föregående.

Shiiiiiet! Det betyder ju att jag måste skriva enårsreflektion/krönika. När ska jag hinna med det? Inatt kanske...

Snö är det vackraste sinnestillståndet

Precis när vi skulle sätta oss i bilen och åka iväg så började det snöa.
Ett vackert snöfall, med stora flingor som föll tätt tätt. Det var helt vindstilla, så flingorna föll rakt ner och försvann mot den varma marken.
Jag och syster hoppade av förtjusning.
Snö!

Men nu ska vi härifrån. Om en timme (med andra ord, om två) ska vi vara iväg. Då ska vi sitta i bilen på väg upp till mormor och morfar och mostrar och morbröder och kusiner i överflöd.
För nu är det jul igen.
Nu är det jul igen som den var när vi var små.

I love you

Idag har jag varit barnvakt igen, åt småtrollen eftersom trollmor behövde städa och trollfar skulle handla julklappar.
Och Noel var bara så gudomligt söt idag som han aldrig varit (eller alltid är, beroende på hur man ser det).

Först när jag kommer dit så sitter båda mina pojkar och bara ler jättestort för att jag har kommit dit och Simon har aldrig varit så glad över att se mig som då. Någon minut senare sitter Noel och säger "I love you. I love you. I love you" till mig (och just nu är jag i det stadiet att jag gråter så fort någonting händer, så jag fick ju tårar i ögonen så klart).
Sedan någon timma senare satt vi alla tre inne på soffan i lekrummet och Noel kom och gav mig en kram på ryggen och jag frågade vad han gjorde.
"Jag tycker om dig" svarade han.
"Åh, tycker du om mig?"
"Ja hela tiden"
Hallå! Vem skulle inta ha smält då? Vem skulle inta ha tyckt att det var världens underbaraste pojke som stod framför en? Jag tror inte att jag är partisk alls faktiskt när jag säger det. Vem som helst skulle plötsligt ha mått tio gånger bättre.

Vi tittade på Björnbröder II också, så lite omvägling sker i vardagen.

Vardagsmagi

Min blogg uppdateras inte så frekvent just nu av olika anledningar, men den huvudsakliga är att jag har varken ork eller tid eller intresse av att blogga just nu så då blir det som det blir.
Men jag måste bara berätta en sak.

I onsdags fick jag ett sms av mor där det stod "Hej! Du har fått en julklapp av Xiao. Kan du komma hit o tacka henne? Puss mamma" och då tänkte jag att SJÄLVKLART kan jag det. Däremot var jag väldigt paff för jag hade verkligen inte väntat mig något av Xiao!
Så jag gick till Ljunkan på lunchen för att leta reda på henne och det visade sig att hon hade kommit in till mor och sagt "Ge det här till Emma. Jag tror vi kommer bli bra vänner"
Så gulligt!
Vi har pratat med varandra en enda gång och jag fick en julklapp av henne! Jag smälte.

Det visade sig vara ett jättefint armband i precis rätt grön färg (alltså den gröna färgen som jag passar i) och jag blev bara jättevarm inombords.

Det behövde jag just nu

Weihnachten ist endlich hier!

Idag när jag kom hem var det jul.
Det luktade jul
Det lät som jul
Det såg ut som jul

Mor, far och syster hade städat hela huset och gjort det så fins, så nu är det bara mitt rum som ser förskräckligt ut. Julmusk var på, och i vardagsrummet stod granen klädd. Jag kunde inte annat än mysa av allt det vackra och underbara.

Hazarden var jättekul, men jag har kommit fram till att jag ska nog inte göra det någon mer gång. För det första så blir jag jättestressad av det, och för det andra kammade jag hem noll julklappar.
Det resulterade ju i att jag fick sno av vem som helst av de andra vilket gjorde Moa sur eftersom jag tog DVD-filmen (som jag hade köpt själv^^) av henne.
Men det var kul.
Efter det lagade vi iordning sushi och det blev jättegott. Det smakade verkligen som det gör på riktigt, bara det att laxen blev nästan kokt, så det var bara jag och Carro som vågade äta av den.
Myskväll.

Soon it is christmas<3

Än så länge har det här varit en rätt ovärd dag. Sista riktiga dagen innan lovet brukar det aldrig hända så mycket på ändå.
Men när dessutom hela FU är i uppror så händer det ännu mindre.

men dagen börjar redan se bättre ut. Om en halvtimme ska jag ha myslunch med mami<3 och i eftermiddag är det sushihazard som gäller med mina älskade flickor<3
Och imorgon är det jullov, första lovet som jag längtat till sen jag började gymnasiet. Undrar om det är positivt eller negativt...

-_-

Jag börjar få panik av den här bloggen nu.
Jag börjar känna mig instängd, och jag börjar känna ett stort hat.
Men jag tycker ändå om den.
Men det är ju snart dags att byta igen. Mina bloggar håller aldrig mer än ett år.

Täglisch

Idag kommer Alexander hit och vi ska hitta på något roligt:)
Äntligen får jag träffa honom igen.
Sedan ska jag åka in till Linköping och gå det sista luciatåget.
Det skulle vi kunna strunta i istället.

Dagen

jag orkar inte blogga idag.
Det finns egentligen massor att blogga om.

Luciatåg till exempel.
Eller franskabetyg.
Eller tyskaintervju.
Eller världens underbaraste.

Men inte idag. Jag orkar helt enkelt inte.





Dagens Heroes-program var bara typ det bästa ever (och jag har inte sett i förväg så spoila mig INTE!)

Luciia

Idag var det dags för det andra luciatåget, och den här gången var det på riktigt. Eller mer riktigt än sist i alla fall, för nu fick vi pengar för det.
Och det gick väl hyfsat, det lät inte strålande, men det kommer det aldrig göra, och det lät bättre än i onsdags när jag höll på att dö.
Så det fick godkänt i alla fall

Überschrift

Idrotten på FU läggs oftast på en konstig nivå där de som är bäst eller vill ha det lite jobbigare tycker att det är lagom, medan resten av klassen hänger efter och bara orkar halva.
Jag är i den första kategorin, men inte för att jag är bäst på någonting egentligen utan för att jag har dödslängtan. Jag är som gladast när jag är nära på att svimma av utmattning.

Idag var en sådan dag.

Vi körde boxersize (tror jag) och det var verkligen askul, fast jag suger på det. Det här med hur man ska slå har jag ingen koll på alls utan jag slår bara, och balans saknas helt. Dessutom så körde jag med Moa som har tränat boxning så i jämförelse med henne sög jag.
Men det var också en fördel med henne, för hon såg ju när jag gjorde fel och hon rättade mig hela tiden.

Idrotten var kul, och nu skulle jag vilja gå hem och lägga mig och sova i 24 timmar.

Maraton var länge sen

Nu ska jag ha Lord of the rings marathon.
Eller det har redan börjat.
The fellowship är avklarad, Two towers står på tur.
Den bästa sparar vi till sist.

Underbara gamlingar<3

Idag har jag varit hos farmor och farfar, första gången på väldigt länge.
Det var jättemysigt. Det går aldeles för lång tid mellan gångerna, och det kommer troligen gå fort nu. De är nära slutet nu, båda två, och jag hinner inte riktigt med.

De fick sina åtta ljus som jag har stöpt och de var jättetacksamma. (Jag gav ljusen till dem på ett vilkor; att de skulle användas, och farmor lovade att de skulle bli använda^^)
Jag och farmor åkte dessutom in till Gamla Linköping och gick runt på julmarknaden lite (hur mycket folk som helst!), men framför allt röstade vi på årets charmtroll (lilla söta Simon var sötast av alla söta barn. Nej jag är inte partisk^^).

Dessutom så har jag fått äta farmors julbord nu. Det som jag missade i fredags när jag var på världens underbaraste koncert. Köttbullar, revbensspjäll, koldolmar och sill. Tyvärr så glöme farmor Janson's frestelsen i micron så det blev det inget av.
Men det var ju köttbullarna som var det viktigaste. Janson och sill kan jag få hos mormor också, men några älgfärsbullar finns inte där.
Men nu är den delen avklarad också. Nu kan det bli jul när det vill.

Jag hugger i sten. Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur, några armar och ben. Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Det är något speciellt med Lars Winnerbäck och Linköping.
Det är magi.
Koncerten igår var underbar rakt igenom och alla låtar jag hoppats på kom med, och alla låtar jag kunde tänka mig höra var också där.
När han sjöng Hugger i sten trodde jag att jag skulle dö där och då. Det var bara så vackert att jag varken visste ut eller in. Om jag hade dött där och då, så hade jag dött lycklig.
Det finns bara ett ord som kan beskriva kvällen igår; magiskt.

Vi skrek när han inledde med Farväl Jupiter.
Vi ropade och han kom tillbaka fyra gånger.
Och jag skrek tillsammans med de andra.
Och jag sjöng tillsammans med de andra
och i det ögonblicket undrade jag hur det kändes att vara Lars Winnerbäck.

Och så var det den lilla räven. En sak ska du ha jävlit klart för dig Lars Winnerbäck, sa räven. Du tror att du är så jävla stor och speciell men en sak ska du veta, du skulle inte vara någonting om det inte var för mig! Jag har varit med. Jag var med när du sjöng på Lazlos pizzeria. Jag var med på Skylten och på Elsas hus. Jag var med när du flyttade till Stockholm men det behöver vi inte prata om nu. Jag har varit med.
Och sedan sjöng han Kom änglar, och alla sjöng med.

Du hade tid, Hugger i sten och Du gamla fria nord. Jag har aldrig varit så lycklig som då.

Money

Idag har jag dessutom gått på stan med Nilla. Det var mysigt.
Jag hittade en julklapp till Emme och sedan massor med saker till mig själv... Inte bra alls. Som tur är så käpte jag inte allt. Bara en mascara och en foundation och det behövde jag verkligen!

Vad värre är, jag har gjort av med 1000kr på två dagar. Hur lyckas jag?

-

Iiihh!!!
Emem har klippt sig och hon är nöjd:)

Jag gick till Jannie idag för första gången på över ett år, och det var verkligen dags nu. Som vanligt ville hon inte klippa mig kort (eller så långt som jag ville ha) men som hon sa "Jag vet ju att när du säger så så är det så, så det är väl lika bra att jag börjar klippa"
Men hon grät nästan i alla fall när håret föll av.
Men jag var trött på det gamla slitna och ville ha nytt, och nu är det nytt minsann. Mina kortaste hårstrån är cirka en centimeter långa.
Jaa!:)

Det är kort där bak

Nuuuuh Teeeändas tuhsen juhlejuhs

Luciatåget idag gick över beräknat.
Vi var på Frälsningsarmén och det var bara genrep idag, för vi fick inget betalt (mer än jättegod julgröt och skinksmörgås), och det var nog tur det för det lät inte bra. Inte i mina öron i alla fall, även om pensionärerna sa att det lät bra.
Vi kom in helt fel när vi skulle sjunga Nu tändas tusen juleljus, grupp två sjöng helt fel när vi sjöng Lusse Lelle och det andra var halvbra.
Jag hoppas bara att det kommer bli bättre.
Men som sagt, söta pensionärer och jättegod julgröt. Så det var inte helt bortkastat.

Wir sind seeeehr... nicht gut

I eftermiddag så är det dags.
Första luciaframförandet.
Perfect.

Entschuldigung

Jag tänker inte blogga idag heller.
Igår hann jag inte, eftersom jag satt uppe med min Macbethredovisning till halv tre, eftersom jag var tvungen att skriva en analys (som till råga på allt blev för lång).
Idag orkar jag inte. Dagen har bara gått åt fel håll från början och jag hoppas på en förändring imorgon. Dagen började helt åt skogen och fortsatte så ända in i mål. Nu ska jag sova, fast egentligen skulle jag vilja ta en lång varm dusch.
Det skulle vara underbart.
Jag längtar inte ofta efter att bara ställa mig i duschen utan någon anledning; varken för att bli ren eller varm utan bara för att det är skönt.
Men nu vill jag det, men jag måste i säng någorlunda i tid.

Kladdkaka är svaret på alla bekymmer

Ikväll har jag varit hos Emma och pluggat matte.
Eller vi har förökt få ut vad Tony menar med alla krumbukter och krumelurer och tal som man inte kan lösa.
Vi lyckades få ut alla utom en, så det var väl ett bra betyg skulle jag väl tro. Men jag blir förbannad över att vi inte kan lösa den sista. Igår satt mor och jag i tre timmar och försökte få ut den, och idag satt jag och Emme och försökte. Det gick helt enkelt inte.
Vi drack litervis med te medan vi jobbade, och vi var faktiskt duktiga, för vi gjorde ingenting annat än pluggade... sedan, när vi trötnat och var frustrerade, så lagade vi kladdkaka och gick iväg till affären och köpte glass. Då blev vi glada igen.

Omas über alles<3

Jag pratade med mormor på telefon idag och det var supermysigt. Jag ringde eftersom jag i onsdags kom fram till att jag äger alldeles för få klänningar! Jag kände att jag väldigt gärna ville ha på mig en klänning på torsdagen och började tänka över vilka som skulle kunna passa.
Och jag kom inte på en enda! Sedan försökte jag se om jag hade några tjocka strumpbyxor som jag skulle kunna ha eller en långärmad tröja.
Nej inte det heller.
Men sedan i onsdags kväll kom jag på en klänning så den hade jag sedan på mig på torsdagen. Tillsammans med en pyamaströja och mina gamla stumpbyxor (storlek 150) och mors strumpbyxor (storlek 44/46)
Men faktum kvarstår, jag har alldeles för få klänningar! Men det var tydligen ingen nyhet för mormor fick jag höra. "Det kan jag mycket väl tänka mig" sa hon när jag berättade det för henne. Jag har väl aldrig riktigt varit klänningstypen, som nu kanske kan förstå om senaste gången jag behövde tjocka strumpbyxor var på lågstadiet.
Men mormor ska i alla fall sy en klänning till mig lovade hon. Jag är glad:) Jag har faktiskt hittat ett mönster som jag skulle kunna tänka mig dessutom, så det känns bra.
Wiiih! Nu ska jag få en vinterklänning.

Dessutom var det väldigt trevligt att prata med mormor, fick mig att tänka på annat, så vi pratade på i säkert en timme om absolut ingenting alls. Gick igenom vad som hände i våra liv just för tillfället. Det är nog första gången som jag riktigt pratade med mormor.
Och det var betydligt mycket roligare än att plugga.

Babysitten ist einfach! Seeeehr einfach.

Enklare barn att vara barnvakt åt är nog svårt att hitta.
Jag har blivit van vid att det är stora problem att få Simon att somna, och att byta blöja, och att sitta still i soffan, och att göra någonting som jag vill.
Men inte idag.
Jag gick och lade honom i sängen (viket aldrig har fugerat förut utan att han blivit helt hysterisk), och han gnydde väl i några minuter men han låg i alla fall kvar.
Noel och Lotta och jag satt ute i TVrummet och tittade på TV och sedan ville Noel också gå och lägga sig, klockan var väl runt halv åtta kanske så vi sa godnatt och han gick in och lade sig. Sen tog det väl tio sekunder innan han satte sig upp.
"Nu har jag sovit färdigt!"
Det var lönlöst att få honom att ligga kvar så han fick sätta sig framför TVn igen under förutsättning att han bara satt där, och det gick han med på.
Problemet var ju bara att lilebror hade sett det och vile också vara med!
Men det räckte med att han satt i mitt knä och lugnade ner sig i en kvart, för när jag sedan bar in honom i rummet igen så var han tyst. Noel sov redan.
Klockan var tio i åtta.
Hallå! Jag ville vara barnvakt!
Så nu har syster och jag tittat på TV och ätit godis. Det är väl också lite mysigt, men det hade ju varit trevligt med lite kusiner också.

Kleintroll

Nu ska jag iväg och vara barnvakt åt mina småtroll med Syster.
Aw, mysigt!
Livet är inte förfärligt alls, det är helt klart det motsatta.

Warum hat man Mathemathik?

Det är december nu, och igår pyntade jag mitt rum.
Så när jag vaknade i morse så infann sig en helt nu känsla.
Julkänslan.
Ett städat julpyntat rum kan bara betyda en sak; det är julafton om två dagar!
Eh nej, tyvärr inte.
Men det var mysigt i alla fall.


Det jag sysslat med hela dagen har varit mindre mysigt; jag tycker inte att matte är kul, nu har jag tre uppgifter kvar, de tre sista för de som också sysslar med provet, och jag FATTAR INTE! Det är ungefär som om jag skulle få en rektangel, som jag enbart visste var utmätt i meter, som jag skulle räkna ut exakt.
DET MÅSTE FATTAS INFORMATION! FÖR DE GÅR INTE ATT LÖSA!