The golden years - hörapparat, rullator och förstoringsglastjocka glasögon

Vi har åkt bil idag.
Till Norrköping.
Tittat på tapeter till köket hos pappas kusin.
Han har färgaffär.
Jag och syster började prata om att folk började höra dåligt (mamma och pappa hade radion på VÄLDIGT hög volym) och syrran nämde att farmor och farfars telefon hördes VÄLDIGT bra.
"Om man sitter ute i trädgården med dörren stängd så hör man ändå klart och tydligt att det ringer," sa hon.
"Men de hör den ju i alla fall," svarade jag. "Och det är ju det som räknas."
"Ja, de hör den. Liksom resten av Sverige!"
Det kanske inte var jättesnällt sagt.
Även om hon har en poäng.
Men det blir väl så när man blir gammal.