"Eller alltså, den är bara mindre. den finns ju fortfarande men den syns inte lika mycket... eller så."

Jag var med J idag.
Han skulle visa mig sin gitarr (som var riktigt snygg, även om jag inte kunde höra skillnaden på ljudet till skillnad från andra gitarrer som skulle finnas där) och jag skulle visa honom min mage (som hade blivit mycket mindre förra onsdagen när jag kollade mig i spegeln, och fortfarande är lika platt som då. Och när jag tittade i spegeln och såg det så pratade jag i telefon med honom, och jag kunde bara få fram konstiga ljud och glada läten, och han ville dela glädjen men kunde inte eftersom han inte visste hur den såg ut).
Det blev en lång parantes där...
När han så fick se den idag sa han överraskat Men den är ju borta! och sen försökte han förklara vad han menade, för magen var ju fortfarande där men den var mindre och så vidare.
Jag fattade direkt. Men det var sött av honom att försöka förklara.