Le Fabuleux destin d'Amélie Poulain

Jag hatar att det inte funkar.

Filmen var, jag vet inte vad jag ska säga.
Underbar kan inte riktigt fånga det. Den var så söt, så fin, så underbar, så mysig.
Det var en riktig Må-Bra-Film med stora bokstäver.

Den var så hänförande, gullig, fantastisk.
Jag har inga ord. Jag älskade den.
Att allting gick i grönt och rött.
Så klara färger överhuvudtaget. Den kändes speciell, den kändes orginell, den kändes bra i magen.
Jag vet verkligen inte vad jag ska säga.
Jag är kär. Riktigt lyckligt kär.
Jag har aldrig sett en film som fått mig att må så här. Jag har sett många bra filmer, många söta filmer.
Men ingen som slår Le Fabuleux destin d'Amélie Poulain. Verkligen ingenting.
De två timmar jag spenderat framför TVn har flugit iväg. Har knappt märkts av. Kännts som 10 minuter.
Jag är förälskad.
Jag är hänförd.
Jag är mållös.
Och jag har ingenting mer att tillägga.