Belönings-time

När jag kom hem idag så stod städning på schemat.
Hallen såg ut som ett bombnedslag trots att det var fyra dagar sen vi kom hem.
Och ska jag vara ärlig var det jag som varit bomben.
Det var bara mina grejer.
Så jag städade och plockade i ordning och dammsög så nu kan man ju till och med ta sig från ytterdörren in i huset om man så vill.
Sedan blev det matlagning, mor och far var ju som tidigare nämt ute och storhandlade, så det blev systrami och jag som fick stå för matlagningen också.
Det blev soppa. Rätt okej faktiskt.
Och sen, när jag kom på att jag har INGA läxor nu på nästan en vecka så kände jag mig för att unna mig något.
Så jag plockade fram glassen som jag köpt för att jag klarat av presentationen idag och så kröp syster och jag upp i soffan och tittade på Le Fabuleux destin d'Amélie Poulain! Syster hade inte sett den förut, och var kanske inte lika lyrisk som jag efteråt heller. Men den är fin. Och med glass till så mår man bara jättemys.
Fast lite ångest är det ju nu i stället.
Ett halv halvliterspaket med hallonsorbet...

Det är nära

Mamma och pappa har köpt kök nu. de var iväg till Ikea efter jobbet och beställde allt som vi någonsin kommer behöva.
Men troligen inte något mer.
Mamma har räknat på det. Ritat på det. Hon vet exakt.
De var helt lyriska när de kom hem.
37 000 hade de slösat bort, och köket kommer 19 april.
Då kan vi börja drömma.

Det är över!

Jag överlevde engelskaredovisningen.
Även om det var knappt.
Jag satt och skakde i över en timme innan jag skulle upp och prata om min artikel.
I tisdags när jag pratade om morfar hände ingenting.
Nu kunde jag knappt inte ens stå upp. Och ont i magen hade jag.
Men det gick hyfsat ändå. Inte perfekt, men nästan bra.
Jag klarade av att loosen up mot slutet.
Men innan dess var jag ett nervvrak.

B O U N C E

BouncE med M om TVÅ DAGAR!!!!!

Jag håller på att försvinna ut i universum som små atomer.

Jag är så förväntansfull och så spänd och så glad att det finns inte.

Kul ska det bli!

I Linköping är Bosses Glassbar ett måste

Jag och Em kom på att vi fortfarande är Bossevirgins (Em's ord). Vi har fortfarande aldrig ätit glass som kommit ifrån Glasses Bossbar.
Men vi har lovat varandra att det ska det bli ändring på innan läsåret slutar.
Vi lär få fler som hänger på.

Vi skulle ätit glass på Bosses glassbar. Men istället så blev det Bagette i Trädgårdsföreningen.

Idag efter skolan gick jag, Em och Malini till Trädgårdsföreningen och satte oss i solen och fikade lite.
Vi hade med oss en stor bagette, philadelphiaost och ballerinakex och satt där och... frös lite faktiskt. Det är fortfarande för tidigt på våren för att solen ska ha börjat värma än.
Men det var mysigt. Trädgårdsföreningen är mysig,
fast lite senare när alla blommor och buskar blommar
det är då som den är som vackrast.

-Europa formas-

Idag hade vi temaintro.
Medeltiden.
Och det här temat känns väldigt kul för nu börjar det ju hända saker i världen. Nu börjar människorna leva som vi lever idag.
Dessutom ska vi som avslutning på temat ta en heldag och åka runt i hela Östergötland och Lajva. Och det ska bli, tror jag, riktigt fruktansvärt KUL!
Min franskalärare hade haft som förslag att vi skulle göra som på medeltiden, att vi skulle gå runt i hela östergötland och besöka medeltida platser, och sova i tält. Och att det skulle ta ungefär en vecka, och det känns verkligen som om det skulle ha kunnat vara jättekul. Jag har lite emot att lajva eftersom jag inte tycker om att spela teater, men jag tror att det skulle kunna bli kul om hela klassen var med på att satsa en vecka på det här. Vi skulle i så fall gå 20 mil! Fyra mil per dag, och besöka alla platser vi nu kommer åka till med buss, och tälta. Och jag vet att det är fler än jag som skulle tycka det var kul, men sen är det då jobbigt om det är någon eller några som inte skulle tycka om det. Det skulle bli synd om dem.
Men jag tror att vår klass skulle behöva göra någonting tillsammans hela klassen för att öka på sammanhållningen.
Och nu skulle vi ju lära oss något samtidigt dessutom.

Det jag ärvt från morfar - hans dåliga knän, min envishet och det faktum att vi aldrig kan ha fel. I en diskussion ger vi oss aldrig.

Svenskaframträdandet idag gick verkligen så fruktansvärt bra och jag var så nöjd efteråt så jag fattar det inte ens själv.

Jag lyckades stressa upp mig på rasten innan lektionen, men jag blev förbannad för jag var inte nervös egentligen tror jag, utan det var bara för att man ska vara nervös. Sen när vi satt där inne så kändes det ingenting.

Jag var den sista som redovisade innan lunchen skulle börja och när jag gick fram till tavlan så kände jag mig verkligen så lugn. Jag la på den där bilden på Over-head'en och började med "Det där är jag, och jag tror jag är ungefär 4 år gammal, och det där är min morfar. Han ser ut så." Citatet är min kusins från början , och han var ungefär 6 år gammal, kanske sju när han berättade för sina kompisar att det var hans farfar som satt i köket, och för att göra det klart för dem så såg han ut så.

Och när jag väl sagt det så flöt bara resten på av sig själv. Och jag kände mig bara så säker genom hela framförandet, jag vet att jag drog över tiden men det gjorde alla och eftersom jag visste det såg jag till att ta det lite lugnare, för min svensklärare stoppade oss inte.

Och jag fick till och med C att nästan börja gråta och det måste ju ändå tyda på att det jag sa berörde. Och dessutom så skrattade de på precis rätt ställen.

Till exempel när jag berättade om när morfar hade varit och jobbat uppe i Norrland. På vägen hem, på tåget, så hade de bestämt sig för att dra snusdosa, och på den här tiden så var snusdosorna inte runda utan lite avlånga och av plåt så de hade tagit tag i var sin ände och sen skulle de rycka den ur handen på den andra. Och morfar vann ALLA matcher. Så när han kom hem var han rätt så kaxig och berättade stolt för mormor vad som hade hänt. Då föreslog hon att de skulle försöka. Eftersom morfar var rätt säker på att han skulle vinna så gick han lätt med på det. Men det heter ju att högmod går före fall och mormor vann. Första gången, andra gången, och tredje gången också. Morfar var riktigt stukad efter det kan man säga och jag tror inte att de har tävlat i något mot varandra sedan dess.

När jag berättade den historien lyckades jag få alla att skratta och det kändes riktigt skönt. Det är en enorm känsla att känna att de förstår! och när vi sedan gick på lunch kom många fram och sa att de tyckte jag hade varit jätteduktig.

Med tanke på att jag hatar att stå där framme mer än i princip någonting annat, så betyder det oerhört mycket.

Nu ska jag göra samma sak på engelska på torsdag dessutom...

I'm just a silly old boy with my head in the can. Just a mortal with potential of a superman

Btw, Melodifestival i lördags. Vi hann precis hem till fjärde bidraget efter att vi varit och bröllopsbadat.
Rätt vinnare, utan tvekan. Kanske att Andreas Johnson skulle ha vunnit men The Ark är värdiga vinnare rakt igenom.
Älskar dem. Och ser för en gång skull fram emot ESC i maj. Jag brukar inte göra det men nu kanske vi har en chans.
Vi kommer komma sist.
Som alltid när det verkar lovande.

Historien om morfar är lång

Jag har ångest.
Jag ska prata i fem minuter på svenskan imorgon och jag har bestämt mig för att prata om min morfar som jag älskar väldigt mycket, och som har upplevt väldigt mycket.
Enda problemet är just nu att när jag satte mig ner för att skriva mitt "manus" märkte jag att det blev för långt. Jag satte mig och läste upp det för min kompis som var här, och hon tyckte det var väldigt intressant, men enda problemet var att det tog tolv minuter! 12 minuter! Jag trodde inte att jag ens skulle lyckas få ihop 5 minuter av det jag hade, och nu blev det 7 minuter overtime. Det var bara att börja banta ner det, vilket var jättejobbigt. För jag ville ha med allt jag hade skrivit, alla anekdoter och all fakta, men jag lyckades ändå banta ner det till hälften.
Så nu är det bara 6minuter.
Jag för prata fort helt enkelt.

Yoga --- "andas in... andas ut - och glöm för fan inte knäna"

Vi hade Poweryoga i idrotten idag.
ASKUL!
Jag och Em har tänkt börja på Yoga bara vi hittar en bra instruktör. Min idrottslärare sa att det finns inga bra här i Linköping men att han skulle snoka runt lite.
Det skulle vara kul att lära sig grunderna i alla fall.
Och ha någonting att göra på dagarna!

-- Britta skrev ett brev till sin make Torsten där hon berättade att hon hade ingått äktenskap med gud efter uppmaning av Faber Nikolaus

På Religionen idag fick vi i uppgift att utgå från en person vi skapade som skulle leva på Vikingatiden, och som skrev ett brev till sin pojkvän/flickvän där det stod att hon eller han hade bestämt sig för att ta emot dopet och sedan även gå i kloster.
Och jag och Malini kände att det blev jättejobbigt men vi bestämde oss för att göra det bästa av situationen och skrev därför ihop ett väldigt seriöst brev var faktiskt, men väldigt överdrivet.
Och jag blev faktiskt nöjd. Inte så att jag tänker visa det för alla jag känner och inte känner, men det var kul att bara få skriva om absolut ingenting. Det var vissa grejer som vi skulle få med, typ varför vi bestämt oss för att gå i kloster och liknande, men annars var det helt fritt.
Och det var kul, lagom slappt liksom. Och man behövde inte sitta och anteckna en massa skit heller. Det har blivit för mycket sådant på senaste tiden. Och mer lär det bli.

Årets första glass. Eller inte riktigt, nästan^^

Åh, idag var det riktig vårvärme i luften.
Idag kom våren tror jag.
Det är verkligen sånt väder som man vill ha när det är vår, lagom varmt liksom. Och härliga dofter.
När jag har skrivit klart det här ska jag gå ut och gå en sväng innan jag ska träffa M.
Jag är lycklig!

Fast samtidigt så är jag väldigt stressad, det är så mycket i skolan just nu så jag vet knappt vart jag ska ta vägen.
Svenska, "prata fem minuter" till imorgon.
Engelska, föredrag om en nyhet till på torsdag, och en uppsats till torsdagen efter det.
Tyska, två läxor till på torsdag.
Och en massa andra småsaker som måste bli klara. Och jag vill hinna leva också.
Jag har tagit skolan alldeles för slappt nu på sista tiden, så nu måste jag ta i med hårdhandskarna igen.
MÅSTE!
Fast jag vill sitta utomhus i gräset och bara softa. Kanske kan försöka kombinera de båda?

Bröllopsfirande

Det var, precis som jag förespådde, en speciell helg. Men det var mot förmodan roligt dessutom.
I fredags kväll åkte vi och hälsade på min 6åriga kusin som är så bortskämd så det är synd om henne. Och dessutom är hon så blyg så hon knappt pratar med folk, men hon pratade med mig, och var dessutom runt omkring mig i princip hela helgen, både fruktansvärt jobbigt, men även lite kul.
I lördags var vi i badhuset hela dagen, det känns väldigt orginellt att ha bröllop i en simhall men det hade de. Fast det blev inte så mycket integrerande mellan familjerna, min släkt höll sig på sin kant, pratade med varandra och badade med varandra, och den andra släkten gjorde likadant. Men jag känner ingen direkt dragning till att umgås med dem heller så det får väl gå.
Först hittade vi en boll som vi började4 kasta mellan oss. Jag, syrran och K mot mina tre äldsta kusiner och två av mina farbröder. Det var kul, fast de var liksom 5 fullvuxna killar/gubbar (beroende på vem man menar) mot oss, tre små tjejer. Inte direkt rättvist.
Men det var askul, och jag hade bevis för det dagen efter. Mina överarmar var fulla med blåmärken och jag hade, och har fortfarande träningsvärk i hela överkroppen. Och den är dessutom värre idag.
Sen efter det åkte jag, J, hans bror och min äldsta kusin vattenrutchbana tillsammans. DET var kul, och jag skrattade så jag skrek. Första gången undrade jag vad de höll på med efter som jag inte var beredd på det men sen var det bara kul.
Och badade bastu gjorde jag också. Varmt var det^^
Och igår var ju själva bröllopet, och det var också lite speciellt. Eftersom gudtjänsten var lite sent så hann vi inte vara med på kaffet efteråt eftersom det är 32 mil från Torsby till Mantorp och vi ville inte komma hem för sent.
Men när min moster kom in, var hon inte vitklädd utan hade en grön, knälång klänning och hon och hennes man (uhhh, rysing) gick väldigt fort fram till altaret.
Jag vill inte klanka ner på bröllopet för det var fint och så, men jag har lite emot hennes man och då hittar man fel. Och jag hade svårt att hålla mig för skratt, liksom många andra, vilket är synd tycker jag.
Min morbror satt snett framför mig och han var väl en av dem som hade svårast att hålla sig tror jag, han satt verkligen och försökte hålla det inne. Och framför honom satt morfar och vände sig halft bakåt hela gudstjänsten precis som att "nu skärper du dig". Tyvärr lade jag märke till fler sådana saker, än till själva gudtjänsten
Men nu är de gifta i alla fall. Kul för dem.

32mil+trångt i baksätet+att jag måste sitta i mitten+att mobilen kommer ta slut+att vi ska stanna och äta=Alldeles för tråkigt och tidskrävande.

Nyss gjorde jag någonting som jag inte gjort på jättejättelänge.
Jag slickade ur tallriken.
Jag hade gjort en youghurtblandning på Turkisk youghurt, frysta hallon, banan och florsocker. Och jag blev jättenöjd med den så när den var slut slickade jag ur det sista.
Det var gott.
Snart bär det av till Torsby.
Först 4timmar i bil, och sen bara hinna slänga av sig alla grejerna där vi ska på innan det direkt bär iväg och träffa släktingar.
Suck.
Det kommer bli en speciell helg...

Vår vår vår!!!!

Idag när jag steg av tåget i Mantorp på väg hem ifrån skolan slog doften av Våren emot mig. Det luktade verkligen VÅR på stationen och jag blev så lycklig.
Näst efter en vit vinter så är tidig vår det vackraste och underbaraste jag vet.
Tänk er den första tussilagon, eller den första blåsippan.
Vi har en liten skogsdunge precis bredvid vårt villaområde och där växer det blåsippor.
Inte många, inte länge, men om man vet vart man ska leta så hittar man dem, och jag tycker de är så fina.
Sedan kommer alla vitsippor en vecka senare och hela dungen blir plötsligt vit. Det är jättevackert det också. Då känns det nästan magiskt.

Åh, det är vår!

Dam dam dadam, dam dam dadam, och så vidare och så vidare

Imorgon bär det av till Torsby.
Bröllop.
Tredje gången gillt sägs det ju...
Får väl se om det stämmer.

Det är andra gången jag använder den där bilden men jag tycker att den passar in, och dessutom så tycler jag den är väldigt fin.

Finns i mappen med Special pics, och fin är den.

Sen att bröllopet i helgen troligen inte kommer bli som det där på något sätt alls är väl en annan sak? Räknas inte riktigt.

Nej, inte köksluckor, köksveckor

Nu börjar köksveckorna på Ikea.
För varje 10 000 som du köper kök för, får du 1000kr att köpa annat för på Ikea.
Vilket betyder att fårt köks tid är borta.
Innan månadsskiftet April/Maj kommer vi ha ett nytt kök.

Vår busschaufför, vår busschaufför, är en man med surt humör

Idag har det varit Stockholm.
Först buss dit, busschauffören var jättegrinig, men mer om det senare.
Första museet var tråkigt som bara den, och guiden var sådär. Det handlade om Vikingatiden och... nej, det tilltalade mig inte. Och dessutom så ska vi hålla ett föredrag om det imorgon på SO-timmen. Det kommer bli så underbart!
Andra muséet, som jag tror var Nordiska, var mycket roligare. Guiden där var underbar. Hon gjorde verkligen historien intressant.
Sen hade vi fri lek i 2,5h och jag, Em, Malini och M gick på stan. Först gick vi i lite affärer och sen gick vi till gamla stan. Inget speciellt mål utan bara vandra runt bland de mysiga husen. Det var trevligt, men jag hade hellre varit hemma.
Så uppseendeväckande är inte Stockholm.
Men jag köpte glass i alla fall. Jag och Em blev jättesugna på glass så vi köpte var sin med tre kulor. Sen när vi kom till bussen sa busschauffören att vi inte fick förtära dem i hans buss. "Får ni det på andra bussar eller?" frågade han, och JA det får vi.
Surgubbe.
Hela vägen hem sen körde vi allsång på alla låtar vi kunde, och låtar vi inte kunde också.
Det blev mycket schlager, och resan hem gick betydligt fortare.
Skönt det.
För visst så kan jag se charmen med Stockholm, och jag älskar staden och vill gärna flytta dit. Men jag vill inte ha en massa andra människor med mig då, och inte gå på museum först heller. Annars var dagen okej.
Roligast idag, jag, Em, M och Malini köpte korv i ett korvstånd som stod precis vid ingången till gamla stan, och sen gick vi förbi där fem gånger efter det! Alla gånger hade någon något nytt ätbart i handen.
Efter ett tag blev det nästan jobbigt att veta att vi var tvugna att gå förbi där en gång till minst, och vi var säkra på att han hade sett oss alla gånger.
Men vi vet inte oim han la på minnet att vi var vi.

Imorgon bär det av till huvudstaden

1i och 1D ska till Stockholm imorgon.

Gå på Museum.
Sitta på café.

Äta sushi.
Ska bli mysigt.

Une salopette

Vi hade ingen franska idag.
Eller rättare sagt så kunde man få gå hem om man ville, om man gjorde sakerna hemma istället, vilket jag har gjort.
Vi fick en sida som vi skulle gå in på där det stod en massa saker, och där man kunde träna, så där har jag suttit nu sedan 2. Det känns bara inte som jag lär mig nåt!
Frustrerande

Mattegoja

Matteprov idag.
Det gick skit.
Eller självklart gjorde det inte det totalt, inte omprovsvarning. Men däremot bara VG.
Och det är jag inte nöjd med. I matte A har jag bestämt att jag SKA ha MVG. Det bara är så. Och förra provet hade jag 2poäng ifrån, och på det här kommer jag inte alls nå upp.
Och det känns så fel, för jag kommer inte vara nöjd med något annat än MVG.
Så jag hoppas, hoppas, hoppas att Nationella proven kommer gå bra. Det tror jag ju att de lär göra, men man vet inte.
Det här trodde jag skulle gå bra.
Då hade jag ju fel...

JAG HAR FÅTT MITT MINNESKORT!!!!

Jag är väl i nära upphällningstillstånd just nu.
Jag fick mitt minneskort till mobilen idag, med 2GB minne och jag är bara så glad!
Så nu har jag lagt in all musik som jag vill ha där och börjat lyssna och det är jättekul! OCh mysigt. Så nu har jag inte bara Lars Winnerbäck därpå, utan även lite annan musik.
Väldigt mycket annan musik.
Aguson, lite Wizardrock, Colin Hay, Depece Mode, Eminem, Håkan Hellström, Joe Cocker, Joshua Radin, Poets of the Fall, The Ark, The Killers, The Wallflowers och Tom Waits
Sådana saker...
Närmare bestämt, 403 låtar. Med cirka 100mb kvar.
Goodgood.
Jag är glad:)

"Eller alltså, den är bara mindre. den finns ju fortfarande men den syns inte lika mycket... eller så."

Jag var med J idag.
Han skulle visa mig sin gitarr (som var riktigt snygg, även om jag inte kunde höra skillnaden på ljudet till skillnad från andra gitarrer som skulle finnas där) och jag skulle visa honom min mage (som hade blivit mycket mindre förra onsdagen när jag kollade mig i spegeln, och fortfarande är lika platt som då. Och när jag tittade i spegeln och såg det så pratade jag i telefon med honom, och jag kunde bara få fram konstiga ljud och glada läten, och han ville dela glädjen men kunde inte eftersom han inte visste hur den såg ut).
Det blev en lång parantes där...
När han så fick se den idag sa han överraskat Men den är ju borta! och sen försökte han förklara vad han menade, för magen var ju fortfarande där men den var mindre och så vidare.
Jag fattade direkt. Men det var sött av honom att försöka förklara.

Handboll betyder allt för mig

Igår körde vi liksom förra veckan handboll på idrotten.
Och då lärde min idrottslärare ut grunderna. Typ som att passa och så. Kanske borde ha tänkt på det innan?
Jag fick problem med ryggen redan efter fem minuter, men kände att fan heller att jag sätter mig ner! Jag ville ju vara med så jag körde ändå, körde inte lugnt heller^^. Och det sista jag gjorde var att kontra över hela planen och hoppa upp för att skjuta.
Efter det kunde jag inte gå.
Jättebra Em!

Värdegrundsdag

Idag har vi haft värdegrundsdag på skolan, pratat om allas lika värde och gått runt på olika föreläsningar.
Jag smög in lite här och var där jag egentligen inte hörde in.
Först smög jag in på en föreläsning av en kvinna som suttit i koncentrationsläger. Det var starkt. Det berörde. Att hon klarade av att stå där framme och prata om allt det hemska som hon gått igenom utan att rösten brast en enda gång var för mig helt obegripligt. Jag fattade inte hur hon klarade det för jag skulle inte göra det. Jag satt och grät bara av att lyssna på henne. Hon var riktigt bra i alla fall.
Andra föreläsningen var mycket sämre. Defenitivt. MIND-konceptet hette det. Tråkigt var det.
Sista passet smög jag in på det jag egentligen skulle ha varit på på morgonen och det var riktigt bra. Det var en pensionerad polis och en föredetta nynazist som pratade om sina erfarenheter från båda synvinklarna. Det var defenitivt bäst! Expolisen var så fruktansvärt bra på att föreläsa! Det var så behagligt att lyssna på honom.
Men dagen var kul annars också. Det fick en att tänka efter vad man själv tycker.
Det var mycket intressant.

Blä

M ligger fortfarande och sover i min säng och jag knallar runt lite på olika bloggar.
Och jag känner hur frustartionen bara stiger inom mig.
Jag vill också kunna skriva som de!
Jag vill också kunna få orden att flyta fritt.
Vävas samman.
Flätas ihop till något poetiskt.
Det finns så mycket jag vill göra med det jag skriver, tänja på gränserna, men jag kan inte. Jag är fast i en låda som är strikt konstruerad så att jag bara kan skriva om det som hänt. Inga utsvävningar. Ingenting.
Det är så det är.

Förhäxadmaraton

På kvällen igår så var jag och M ensamma hemma här eftersom syster var hos en kompis och mor och far var på fest, så vi plockade fram lite chips och började titta på sjunde säsongen av Förhäxad. Vi tänkte hinna med alla program inatt, vilket skulle betyda 15timmar framför TVn och vi gick verkligen in för det. Klockan kvart i två hade vi sett 11program redan och det var bara lika många kvar. Och vi var lite trötta men inte tillräckligt så vi satte på även nästa avsnitt under vilket jag somnade till 8gånger! Då var jag trött, jag skulle nämligen bara vila ögonen lite och fortfarande lyssna på vad de sa, enda problemet var att jag plötsligt märkte att jag hade missat massor av repliker.
Så då bestämde vi oss för att vi kanske skulle åtminstone gå upp och lägga oss, så kunde vi sitta och prata istället. Sagt och gjort, vi gjorde i ordning så att M också kunde sova och sen kröp vi ner under täcket.
Det tog 10 minuter så sov jag igen.
Snacka om att förra veckans sömnlöshet tar ut sin rätt nu istället.
Fast nu är jag pigg. Och M sover fortfarande.

Stolt:)

Igår satt jag i Sporthallen hela förmiddagen och eftermiddagen ochh tittade på drilluppvisningar. Linköpings show och paraddrill hade anordnat RM och M hade frågat om jag inte ville komma och kolla eftersom jag missade förra gången jag lovade att jag skulle komma och kolla när hon drillade.
Och det var faktiskt kul. Jag hade jätteroligt uppe på läktaren tillsammans med M's mamma, vi satt och skrattade åt domarna som var hur partiska som helst, vi skrattade åt de duetter som inte alls var samspelta för fem öre, vi sa elaka komentarer efter ett tag när vi började tröttna och vi skrek oss hesa när M eller hennes lillasyster var på golvet.
Jag förstår inte drillning, lika lite som konståkning eller någon annan bedömningssport, men jag såg ju ändå när det såg snyggt ut. Och det gjorde det helt klart när M's team var uppe. De hade musik från Skattkammarön i bakgrunden, och koreografin var väldigt piratinspirerad. Den kanske var lite fånig men det var ju det JAG tyckte var kul.
När de dessutom fick 19poäng och var klara för SM så blev det ännu roligare. Eftersom de är inte den "bästa" gruppen, det finns en grupp där de som är bättre går, så blev vi jättepaffa när vi förstod att Show gruppen hade gått vidare till SM, men inte Kabaré. Show gick vidare som enda lag från Linköping och M visste inte vart hon skulle ta vägen när hon kom upp till oss på läktaren igen Hon var så glad så hon inte kunde sitta still, utan det ryckte i hela kroppen på henne.
Hon var glad, och jag var stolt och skadeglad. För M platsar egentligen i Kabaré eftersom hon är BÄTTRE än vissa personer i Kabarégruppen, och hon har nästan alltid ett fläckfritt framträdande, utan några tappade stavar eller att hon kommer bort sig. Men tydligen platsar hon inte.
Och därför är hon vidare till SM.

Mamma har sagt att jag är för liten

Åh.
Det har varit så kul ikväll.
Vi var hemma hos M som bor tillsammans med 8dansare i en lägenhet och allting var bara jättemysigt. Vi var 5stycken ifrån min klass, 2 ifrån dansklassen och M's pojkvän och allting var bara så härligt.
Tyvärr så var Malini tvungen att åka hem redan klockan åtta och det var lite synd men vi andra hade jättekul.
Vi körde frys-impro när det är två personer som står upp och framför en scen och sen ska någon av de andra säga frys och då ska de frysa i den position som de står i och så ska den som sa frys gå upp och byta med en av dem på scenen och starta ett helt nytt scenario. Det är jättekul men jag vågade inte gå upp tyvärr.
Sen efter det körde vi en annan lek där man var tre på scenen, och de andra valde en miljö, till exempel i mattaffären, och sen skulle man säga en mening, till exempel Jag vill inte ha den så lurvig, och sen skulle man säga det på olika sätt, glatt, sexigt, norrländskt, skitnödigt, skräckslaget, stammande och så vidare.
Det var verkligen askul, och jag fick mer och mer självförtroende för varje gång jag körde. Personerna är verkligen underbara. Jag hade aldrig träffat M's pojkvän innan men han var jättetrevlig men han verkade lite blyg.
Det var jättekul, och det var länge sen jag hittade på något med så många människor och det var väl framför allt det som gjorde det så kul.
Däremot så var jag tvungen att åka hem klockan halv elva, och det var väl mindre kul.
För även om det var skönt att komma hem, så hade jag gärna stannat ett tag till.

Överskriften, På systembolaget.
Försök att säga det "mitt i en sexakt" ni.
Det var svårt kan jag bara meddela.

Jaaaa! (tänk er det med en lite viskande upphetsad röst)

Jag måste bara berätta om vad vi bland annat pratade om på SO:n idag.
Min lärare berättade om när hon fortfarande läste till lärare och var ute på praktik. Då var det en gång som hon skulle hålla i en lektion själv och hade fått reda på att det var jättebra om de använde OH eller någon annan form av bildvisning så att lektionen blev mer intressant, så hon skulle ha en apparat som visade kort, inte diabilder då, och hon var jättenervös inför lektionen men det började utan missöden och hon pratade på och visade bilder, och allting verkade jättebra så hon började slappna av lite.
Och då började det ryka om den där apparaten!
De var tvungna att utrymma klassrummet och apparaten var bara att kassera, liksom bildbandet som hon hade visat.
Så det är därför som hon inte tycker om tekniska föremål berättade hon, och mitt i berättelsen så blir hon så upphetsad och engagerad (som hon så ofta blir tyvärr, det är hon jag inte tycker om) så hon börjar viska! Och börjar visa med stora armrörelser för att illustrera hur röken bolmade upp till exempel.
Och det var då jag tyckte att lektionen spårade ur totalt.
Efter det gick jag tillbaka till att inte tycka om henne igen, efter att ha trott att hon faktiskt börjat visa normala tecken.

School of rock

Det var rätt så okej i skolan idag.
På SO:n gjorde vi INGENTING av värde, som M's pojkvän uttryckte det. Och jag håller med honom. Först hade vi nutidskryss, och efter det pratade vi bara om vad vi ska göra när vi åker till Stockholm nästa vecka. Och det var verkligen inte intressant, men ändå så höll sig min SO lärare LUGN! Hon var ju i princip normal till och med! Fast sen lyckades hon förstöra allt sista 20 minuterna men den första timmen stod jag ju till och med ut med henne. Och det var ju skönt, första gången på en och en halv termin liksom.
Och andra lektionen hade vi svengelska (=svenska och engelska, delad lektion). Som ni kanske minns så skrev vi en massa ord från låttexter på Post-it lappar förra veckan och de fick vi användning för idag, för vi skulle skriva var sin egen sångtext på svenska. Vi skulle ta 10substantiv, 5verb, 5adjektiv, 1adverb och 1interjektion som vi sedan var tvugna att ha med i sångtexten.
Och jag hatar verkligen sådant. Eller inte hatar för min skrivkramp har släppt nu. Men jag har aldrig skrivit låttexter förut, jag kan skriva dikter, men det blir bara en massa ord som radas upp efter varandra och driver upp tempot men så kan man inte skriva en låttext.
Men jag blev nöjd i alla fall till slut. Det var lycket gnäll innan jag blev nöjd men efteråt kändes det ändå bra.
Inte toppen men bra.
Och sen var skoldagen slut. Det är det som är så skönt med fredagar, två lektioner, sluta vid tolv.
Underbart.

Friday

Fredag:)
Älskar fredagar.
Inte för att det inte är skola imorgon.
Utan för att fredagar är fina.
Fredag är det finaste namnet på en veckodag.
Ikväll ska jag till M i min klass tillsammans med lite annat folk.
Det ska bli kul:)

Em och M

Man vet att man är bra kompisar när man kan komma hem till den andra och inte behöver prata med varandra.
Jag var med M idag och vi satt inne på hennes rum stora delar av tiden, om vi inte fikade som vi gjorde först. Te och kakor-mumsigt:)
Hon satt framför datorn och jag skrev en intresseanmälan till ett sommarjobb.
Vi visste vart vi hade varandra. Det var skönt. Jag har saknat den gemenslapen när hon inte varit hemma nu på slutet.
Jag har saknat M.

Nu är det bara 2 veckor kvar innan BouncE kommer hit och jag kan knappt bärga mig!
Det Ska Bli Kul!

English for the englishspeaking countrys

Idag på engelskan fick vi en ny arbetsuppgift som för en gångs skull verkar kul!
Engelskan är annars riktigt tråkig, läraren är underbar och jag tycker så fruktansvärt mycket om henne men lektionerna är sega som sjutton. Vi gör ingenting mer än "Now I'm gonna divide you into groups" och eftersom jag HATAR grupparbeten så blir engelskan rätt så tråkig då.
Men nu så är det alltså en ny uppgift där vi också är uppdelade i grupper, så klart, men det är BRA grupper och vi kommer att jobba enskilt i dessa grupper.
Vi ska nämligen samla nyheter, från hela världen så länge det är ett engelskspråktalande land, och sen framställa det på tre olika sätt. Och jag tror det kommer bli kul.
För vi kommer ju som sagt, få arbeta ENSKILT!